Jag har fått den underbara upplevelsen att möta mig själv i tidigare liv. Detta skedde under hypnosterapin som jag gick år 2006.
1898 levde jag i Italien. Jag vet inte om jag dog då eller föddes. Den första bilden jag ser är när jag åker med min häst och vagn och stannar på ett mindre torg. Där ska jag handla grönsaker och mat.
Jag bor i ett litet stenhus uppe på en kulle med man och barn och djur.
När jag sedan kommer hem ser jag att huset brunnit ner. Min man och mina barn dör. Jag har endast djuren att ty mig till och gör det också. När sedan djuren börjar dö av ålderdom dör jag av sorg.
// Detta är ganska intressant då jag alltid varit rädd för eld. Jag har även, sen jag var liten, tytt mig till djur och tyckt att människor inte är "lika mycket värda som djur". Jag har svårt att lita på människor och är rädd för att de ska plötsligt försvinna.
//
Den andra tillbakavandringen är lite mer intressant. Speciellt hur jag uppfattar den.
Inne i en djungel någonstans, något år bodde en stam. I denna stam fanns både kvinnor och män. Speciellt en man utmärke sig. Jag tyckte illa om honom. Han ville inte gå och jaga med de andra för han tyckte han var bättre på andra saker och inte förstod varför allt skulle vara uppdelat, en syssla för kvinnor och en för män. vad gjorde det om han kunde göra andra saker? De andra männen kunde ju jaga. Varje gång han gick ut med jägarna satt han sig alltid på en trädstam och mest väntade, då han inte ville jaga. Men han var ju tvungen att visa att han gick iväg.
Usch, denna man...vilket förräderi. Han förstörde ju för hela stammen. Ska VI lida för att han inte vill jaga? Vem tror han att han är? Så är det ju faktiskt, livet är uppdelat, sysslorna är uppdelade. tro inte att han kan försöka ändra på det, vi behöver ju faktiskt mat i denna stam. Annars dör vi.
Snacka om förvåningen när det plötsligt kommer fram att JAG är denna man. Jag trodde jag var kvinnan och jag kräktes verkligen ut förnedringsord för denna man.
//
Jag har samma problem idag. Jag kan inte dela in folk i fack, jag hatar när andra gör det. Jag vill göra vad jag vill, men vågar inte...
Ser ni ett samband eller? ;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar